Sök
  • Anna Bylund

Industriell symbios är framtidens affärsmodell

När vi pratar om cirkulär ekonom är det lätt att vi enbart tänker på second hand och återbruk. Alltså att minska avfall och nykonsumtion. Men faktum är att en cirkulär ekonomi kan innebära så mycket mer än så. En cirkularitet, alltså ett kretslopp, innebär att resurser flödar från en part till en annan och därmed minskar behovet av att nyttja jungfruliga råvaror/resurser. Och det är här industriella symbioser kommer in.


Industriella symbioser uppnår vi när flera enheter samverkar och nyttjar varandras resurser för att generera egna vinster. Kort sagt att gå från att nyttja bättre resurser till att nyttja resurser bättre. Sättet vi producerar varor på överstiger mängden tillgängliga resurser vilket är negativt både för klimat, företagens ekonomiska möjligheter och konkurrenskraft samt samhällsutveckling. Det finns ett flertal oerhört framgångsrika exempel som jag vill dela med mig av för att illustrera varför jag, och många andra med mig, tror att detta är framtidens vinnande affärsmodell.


Kalundborg


Kalundborg är en dansk stad som sedan 1972 jobbat fram världens första symbiotiska industri. Detta har man gjort som ett samarbete mellan 12 publika och privata aktörer där den ena partens avfall nyttjas som den andres resurs. Symbiosen man här uppnått gynnar inte bara miljön och övergången till en cirkulär produktion utan också de enskilda aktörernas affär. Genom de samarbeten man där inlett gör man årliga besparingar motsvarande 635000 ton koldioxid, 106 miljoner DKK i socioekonomiska kostnader och 188 miljoner DKK i företagskostnader.


Sotenäs


Sotenäs är en kommun på västkusten där man utifrån behov som lokala fiskindustrier idetifierat utvecklat ett symbioscentrum. Detta centrum kopplar samman företag, akademi, skola och offentlig sektor för att möjliggöra innovation, företagande, sysselsättning och utbildning. Genom att satsa på industriell- och social symbios stimulerar man övergången till en cirkulär ekonomi.


Det som skett i Sotenäs är att stadens tre stora fiskindustrier tillsammans identifierade ett gemensamt behov, Istället för att attackera problemet individuellt valde man att med hjälp av en extern "projektledare" ta fram en gemensam lösning. Denna gemensamma lösning blev en ny lokal anläggning vid namn Rena hav. Rena hav kunde då samhantera allt fiskeavfall från de lokala industrierna och dessutom spara in på transporter till extern anläggningar. Inte nog med att de lokala industrierna kunde spara in på dyra transporter, denna nya anläggning genererade också betydande arbetstillfällen. Vidare nyttjar Rena hav fiskeavfallet för att producera biogas vilket i sin tur kunde tillfredsställa den efterfrågan på biogas från lokala aktörer som inte själva ville ta investeringskostnaden för en ny biogasanläggning.


Lösningen visade sig inte bara vara gynnsam genom de direkta vinster på miljö och ekonomi som gjorde utan även indirekt genom att attrahera investerare och entreprenörer som satsat inom kommunen.

3 visningar0 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla